tisdag 17 mars 2009

Rolfs Kök

Äntligen lyckas vi synka en middag ute tillsammans med mat- & vinälskaren Stefan och hans flickvän Philippa. Att mamma är på besök är en trevlig bonus som ger oss chansen att bjuda tillbaka.
Stefan hade med sin fingertoppskänsla föreslagit Rolfs Kök eftersom att han tyckte att menyn såg rolig ut. Snacka om fingertoppskänsla när dagen efter jag hade bokat bord, omnämns Rolfs kök i White Guide som en kanonställe. Våra förväntningar skenade.





Dagen till ära hade Stefan med sig en präktig överraskning som fördrink. En årgångschampagne från 1999 som han förvärvat på en av sina matfokuserade europasemestrar. Det hade en smak som jag aldrig upplevt. Inte alls den friska skarpa bubblighet som man finner i vanligt mousserat vin. Detta hade en mörkare färg, större bubblor och en djup äpplig smak. Oerhört gott!


Trots betongväggar och mycket metaller i inredningen känns Rolfs kök väldigt mysigt. En häftig detalj är de extrastolar som hänger i krokar högt uppe på väggarna.
Menyn drar åt det rustika. Givetvis finner man den obligatoriska fläsksidan med olika tillbehör. Jag tycker dock att mina egna fläskexperiment får räcka. Det får bli något annat. Tar en varm sylta till förrätt medan rester av sällskapet väljer allt från sniglar till paté. Syltan är gjord på dikalv och har ett tunnt täcke av parmesan som stelnat till en krispig yta. Annorlunda men jättgott.

Stefan är överförtjust i vinlistan som enligt honom har ett av det roligaste urval Spanska viner han har sett på länge. Efter lång betänketid tar han in ett vin gjort på den trendigaste druvan från det trendigaste området i Spanien. Vi kan inte mer än berömma för det ypperliga valet. Domino de Tares, Godello, Bierzo är ett vitt vin som jag skulle säga går åt chardonnayhållet, men med en kraftigare mer utvecklad smak.
Vår kunniga servitris tipsar om den brässerade oxkinden med gotlandstryffel som tydligen är en klassiker på Rolfs. Jag vill testa något nytt och tar in Secreto de iberico med Karl-Johansvamp. Det är en ny styckningsdetalj på grisen som tillagas medium rare. Stefan tvekar, men landar tillslut på dikalvsvariation.


Det visar sig att Oxkinden var ett klipp vilket bevisas av att kniven sjunker igenom den av sin egen tyngd, så mör är den!
Secreton går inte av för hackor. Det tunna skivor som påminner om mycket mör fläskfilé. Smakar lite mer än filén men inte magiskt. Tillsammans men Karl Johansvamp är det dock riktigt bra.
Stefans variation består av korv, bräss, filé och....tror det var tunga. Smakar inte, men han verkar vara nöjd.
J kan inte hålla sig från menyns lite för lösa Cremé brulée medan Stefan och Philippa testar den kraftiga Chokladbavaroisen.

2 1/2 rätter med vin hamnar på 600pix/pp ink drix. Redigt prisvärt med tanke på den kvalitén.


Tre minnen:


-Vinet till förrätten!!....privatinport på Systemet ska testas

-Köksmästaren glider runt och serverar vatten för att kolla läget. Snyggt och proffsigt!

-Vår servis tipsar om att de kommer ha med något som liknar helstekt spädgris på vårmenyn. Here we come!//Storebror